Adlig ätt från Schönermark vid Angermünde i Mark-Brandenburg, tidigast dokumenterad 1432. Av den svenska ättens båda stammar överflyttade den äldre under 1500-talets förra hälft från Brandenburg till Livland, därifrån 1595 till Sverige där den introducerades 1625 10/3-4/4 såsom adliga ätten Falkenberg. Den yngre stammen, benämnd Paltilaholms ättegren överflyttade i början av 1600-talet från Brandenburg till Finland och adopterades 1642 17/2 på ättens nummer.

Genom Trystorpsgrenens av äldre stammen uppflyttning till riddarklassen 1652 (sedan Conrad Falkenberg utnämnts till riksråd 1651 och till rikskammarråd påföljande år), delades ätten i två, Falkenberg af Trystorp och Falkenberg af Bålby. Den senares 1625 introducerade gren fortlever i grevliga ätten Falkenberg af Bålby, den 1642 adopterade grenen i adliga ätten Falkenberg af Bålby.

Utgrenad ur adliga ätten Falkenberg genom uppflyttning i riddarklassen 1652. Lagmansö ättegren blev friherrlig 1733 17/4 med hovmarsalken Gabriel Falkenberg; Hultaby ättegren (Conrad Falkenbergs levande sonsöner utom två) blev friherrar genom adoption 1772 15/7. Gabriel Falkenbergs söner introducerades 1776 5/3 tillsammans med Conrad Falkenbergs avkomlingar.

Båda friherrebreven är sedan 1970 deponerade I Riddarhuset.

Utgrenad ur adliga ätten Falkenberg af Bålby. Riksrådet och presidenten Melker Falkenberg utnämndes till friherre 1773 24/1 och introducerades 1776 9/5. Han upphöjdes i grevlig värdighet 1778 27/12 och introducerades 1779 5/5.

Friherrebrevet och grevebrevet i original förvaras i Riddarhuset.